Åååå va jag måste skaffa mig en Mp-3 snart. Ploppa in den i öron.. Min egen värld. Stänga allt ute.
Funderar lite över ditt å datt, varför vagar man inte ta ut svängarna, lita på känslan o förmedla något mycket större. Varför låsa in sig å köra på de gamla?
Va har ma at förlore på att våga?
Man kan ju ändå me vilka ord o meningar som helst förmedla de budskap man vill. Med en underton säga de som ska sägas.
Men nej.. vi går i de gamla tråkiga.
Vems ansvar är de att säga STOPP.. Är de mitt eller ditt? Vem vågar gå tutanför ramen av de vanliga?
I stället sitter vi tyst o håller me, fast hjärtat skriker. HALLÅ... Trist, vanligt o tråkigt.
Jag vill vara den som säger STOPP.... men hmmmm... Vågar jag?
Idag har jag ätligen med hjälp av mina kära kommit ett steg eller en jäklar bra bit mot ljuset. TACK<3
Min Man tvingade ut mig p trappen å iväg. De va en härlig känsla nu när jag väl kom hem igen. Jippi jag vågade :)
Mamma fixade så jag kommer komma iväg till träning på torsdag. Och AnnaPanna fick mig att förstå att jag inte kommer klara detta själv. Hon fick mig även att blicka in i Mitt fantastiska jag. Få mig att se på mig själv som en otrolig tillgång. Vilket jag är. Om bara jag får hjälp med att läga de blåa stora fältet av pusselbitari mitt 100.000 :s pussel ;)
Så vad ska jag nu göra med min erfarenhet, mina tillgångar. Hur ska jag få er att ta nytta av dem??
Skriv en bok??? Jävligt dum idee tyckte jag för några timmar sen... Nu verkar ideen lite bättre. Så imon blir de en lista över vad JAG kan Å vill. Denna följer med Till Min kontakt. NU jäklar ska de fixas... Jaja jag vet... de tar inte en månad att lägga ett så stor pussel. Men jag börjar väl i mitten å arbeter mig utåt.... Men massa kärlek, silvertejp o ett jävlar anamma ska de gå!!
She´s Back... Love Yjooo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar